Dessa regler är mitt andra försök att få lite mer fason på Eons stridskonstregler, och då framförallt uppdelningen av moment. Notera även att vissa tekniker redan tidigare har fått sig en överhalning. Föredrog någon mitt gamla system finns det bevarat. Tids nog ska samtliga stridskonster revideras med det nya momentsystemet och läggas upp på sidan, men eftersom det är relativt tidskrävande och inte kräver annat än sunt förnuft och något ögonblicks eftertanke för vem som helst, så är det inte högprioriterat.
Momenten ändras från att syfta på specifika vapentyper till lite bredare kategorier. Exakt vilka defineras nedan. Notera att exakt vilka vapen som ingår i en kategori är slutligen upp till SL, då det kan variera på sättet det brukas och användarens fysionomi. Ett stridssvärd kan brukas som ett storsvärd av en missla och ett som ett kortsvärd av trukh, t ex. I slutändan är det alltså viktigast hur man slåss, inte med vad.
Tekniken momentspecialisering fungerar precis som vanligt, dvs van väljer en specifik vapentyp som man får +1 i färdighetsvärde. Har man momentet Sablar väljer man en momentspecialisering som t ex Mûhadinsabel eller Tiraksabel, inte hela momentet Sablar.
Nya moment lärs in enligt samma regler som i Vapenmästaren (s. 100). Spelledaren avgör i slutändan vilka momnet som kan passas in i en existerande stridskonst. Nya moment bör vara snarlika existerande moment eller kunna användas i kombination med dem. Avståndsvapen och närstridsvapen bör endast i undantagsfall ingå i samma stridskonst (t ex dolk och kastdolk, spjut och kastspjut etc).
Rensade upp lite bland skumma momentkombinationer. Rensade ut alla avståndsvapen ur närstridstekniker och lansar från svärdstekniker.
Detta innebär dock inte att Riddare och Manziiriska klingmästare inte längre använder lans, eller att Marinsoldater inte längre använder båge, utan snarare att detta lärs ut parallellt som separata färdigheter (eller varför inte stridskonster?).
Använder man en vapentyp man är ovan vid, men som ingår i momentet, erhåller man en av spelledaren godtycklig svårighet på upp till Ob1T6 fram till dess spelledaren anser att man vant sig. Detta bör inte ta mer än en eller på sin höjd ett par dagars träning. Praktisk erfarenhet går också bra, men är givetvis farligare.
Den maximala färdighetsnivån som är möjlig i en stridskonst är 1,5 gånger färdighetsvärdet (avrundat nedåt, som brukligt) i den vapenfärdighet stridskonstens moment tillhör. Om stridskonsten innefattar flera moment från olika vapenfärdigheter, räknar man från den vapenfärdighet med lägst färdighetsnivå. Om rollpersonen erhåller förbättringsslag i stridskonsten när han får höja den mer innan han höjt relevanta vapenfärdigheter, kan han tillåtas slå förbättringsslaget för någon av dessa istället.
Exempel: Reben praktiserar St Faulks vapenträning som innefattar momenten kortsvärd och påk. Han har 12 i svärd och 11 i klubba och kan därför uppnå maximalt (11x1,5=16,5, avrundas till 16) 16 i St Faulks vapenträning utan att höja sina vapenfärdigheter.
Som det låter. Raka dolkar och knivar främst avsedda för stötar.
Exempel: Dolk, Radard, kniv, morchan
Krökta dolkar lämpade för skärande hugg.
Exempel: Zhinabagdh, Ekjel
Stora, tunga knivar avsedda för klyvande hugg.
Exempel: Huggkniv, Mocheru, Ekjel
Parerdolkar och andra gaffelliknande tillhyggen.
Exempel: Parerdolk
Korta svärd väl lämpade primärt för stötar men även hugg.
Exempel: Niamh, Qumo, Krell-Lukh, Phar-Lukh
Krökta enhandssvärd.
Exempel: Mûhadinsabel, Alhak, Tiraksabel, Huggare, Cinneach
Kraftiga enhands huggsvärd.
Exempel: Huggare, Leng, Da, Tiraksabel, Tirakhuggare
Raka enhandssvärd lämpade väl för hugg och stick.
Exempel: Stridssvärd, Calanasvärd, Celancald, Slagsvärd, Långsvärd, Qumo-An
Raka enhandssvärd avsedda primärt för stötar.
Exempel: Calanasvärd, Lelldorin, Värja, Stridssvärd, Qumo-An
Raka svärd i tvåhandsfattning.
Exempel: Slagsvärd, Storsvärd, Melorsvärd, Khirin, Lyfali
Krökta tvåhandssvärd.
Exempel: Obezhan, Cinneach
Strid med Lyfali och andra stora alvglassvärd i en eller två händer.
Bruket av Kraggsvärd och andra löjligt överdimensionerade svärd (notera dock att många kraggar är tillräckligt stora för att helt sonika bruka Kraggsvärd med momentet Storsvärd).
Vad det låter som.
Vad det låter som.
Vad det låter som.
Vad det låter som.
Spjut med klingor eller spetsar lämpade för hugg.
Exempel: Dar-Zhon, Ryttarglav, Stridslie.
Spjut avsedda att stötas in i saker.
Exempel: Alla spjut utom stridslie och pikar. Även Bardisan.
Väldigt långa spjut (minst 3,5 till 4 meter).
Exempel: Pik, Wequimol, Sarissa, Riddarlans
Alla stötspjut som används från hästryggen, på ett sätt som använder hästens rörelseenergi.
Yxor på en lång påle.
Exempel: Hillebard, Eyrenklyvare, Cirkelspjut, Jargbila, Hakspjut
Svärdsklingor på en lång påle.
Exempel: Ishani, Glav, Bardisan
Vad det låter som.
Vad det låter som.
Samtliga stridsgissel, dvs ett handtag med en kedja som slutar i en tyngd.
Exempel: Alla gissel, Lasha
Två eller flera käppar sammanlänkade med korta eller inga kedjor.
Exempel: Stridsslaga, Tan-chadra, Stålpiska
Långa kedjor med tyngdet i änden.
Exempel: Petya, Lasha, Manriki-Atan
Alla piskor utom stålpiska (som är ett kedjevapen).
Alla stavar.
Armborst som kan avfyras med en hand.
Exempel: Cineramozin
Armborst som kan avfyras med bägge händerna.
Exempel: Alla armborst utom Cineramozin
Bågar av det kortare slaget.
Exempel: Hornbåge, Kortbåge och Qulima
Långa, kraftfulla bågar.
Exempel: Långbåge, Serinebåge
Bågar med oregelbunden form.
Exempel: Zanmuhal
Denna båge är lika unik som den är osannolik, och får därför stå i egen kategori.
Denna kategori betecknar alla spjut när de kastas.
Används för spjut kastade med spjutslunga, kastrem eller annat liknande hjälpmedel.
Samtliga knivar och dolkar använda för kast. För större personer kan detta även innefatta kortare svärd.
Alla former av kastskivor, kaststjärnor och övriga symmetriska kastverktyg.
Alla slungor.
Okej, inte alla. Stavslungan får en separat kategori.
Avser Bola och dylika fångstredskap.
Löpsnaror, lassoer och andra kastade snören används på detta sätt.
Vanliga förhållandevis raka kastklubbor och hammare.
Avser bumeranger i alla storlekar och former.
Alla kastade yxor.
Alla kastade spritsorter.
Blåsrör i alla storlekar och former.
Sköldar som används mer aktivt, och är därför oftast av det lättare slaget.
Exempel: Bucklare, liten rundsköld, Besa.
Sköldar som används mer passivt, dvs de flesta.
Exempel: Alla utom bucklare.
Innefattar alla typer av slag med händer, armbågar och andra delar av armar eller motsvarande extremiteter. Gäller även kloattacker.
Innefattar alla typer av sparkar med fötter, knän och andra delar av ben eller motsvarande extremiteter. Gäller även kloattacker.
Alla angrepp med tänder, näbb, mun eller motsvarande kroppsöppning.
Olika former av svansdaskar. Tentakler fästa utanför synfältet kan också vara lämpliga att inkludera här, även om slag också kan vara lämpligt. Skulle dessa regler bli relevanta för kreatur med såpass bisarr anatomi får SL avgöra.
Alla former av greppningar med alla typer av extremiteter (att hålla fast någon med tänderna (eller annan kroppsöppning) räknas dock som bett om det skulle bli relevant.