Inhami

Beskrivning

En Inhami ser ut som en stor fladdermus, kring en fot lång, med vagt människoliknande former. De stora, läderartade vingarna slutar i långa fingrar med sylvassa gripklor, vilket fötterna också uppvisar. Tänderna är små och skarpa, utöver två långa huggtänder i vardera käken. Huden täcks av mörk päls, och ögonen tycks glöda i mörker. Äldre individer lider ofta av skabb, och får vita hårtestar på hakan och de stora öronen. Gamla Inhami bär gärna guldsmycken eller andra troféer från sina offer.

Utbredning

Inhamis ursprung är okänt, men mycket stora grupper har påträffats i Edrons ruiner. Det spekuleras i om de kan vara den ökände nekromantikern Kraden Nanórgonas skapelse, gåtfulla överlevare från hans sedan länge ödelagda rike. Själva berättar de inget.

Främst förekommer Inhami i Belus djungler, men på sistone har allt fler börjat söka sig till befolkade trakter i jakt på blod. De tycks dragna till biotropiska fält, och Mûhads många alviska slavar utgör således eftertraktade byten. Grupper av Inhami har setts i flera Mûhadinska städer, och angripit människor och alver i både Melûcka och Lopnor. Deras spridning norrut tycks metodisk, nästan som om de hade en strategi…

Beteende

Inhami lever på att suga blod av andra varelser. De uppträder i stort sett aldrig ensamma, utan rör sig i mindre grupper kring en gammal, erfaren individ. De tillbringar dagarna sovandes på något undanskymt ställe, hängandes i trädgrenar, takbjälkar eller något liknande, och flyger på nätterna långa sträckor i jakt på byte. När de upptäcker intelligenta varelser i naturen försöker de få dessa att gå vilse på allehanda lömska sätt. Ofta lockar de folk på avvägar med sin sång, eller tar kontakt och förleder dem med ord, för att sedan med hjälp av besvärjelser trötta ut sina offer. I städer och byar har de inte lika fritt spelrum, och anfaller helst sovande eller försvagade personer. Anfallet sker genom att de helt sonika kastar sig över offret, biter sig fast och försöker hänga kvar tills offret förlorat så mycket blod att det förlorar medvetandet. De dödar sällan sina offer. Vissa Inhami tycks föredra mer sofistikerade metoder - de kan tala, och de är intelligenta nog att rentav köpslå med tilltänkta byten. Guldletare i Belu påstår sig ha fått hjälp av en åldrig Inhami i utbyte mot att denne fick ta del av deras blod under färden. Att bli biten av en Inhami kan vara en närmast euforisk upplevelse, då ett slags gift i dess huggtänder verkar lugnande på psyket, men denna känsla förtas oftast av brutaliteten då de i grupp kastar sig över sina offer.

Egenskaper

Inhami utför manövren 'Greppa' genom att bitas. Tränger bettet igenom eventuell rustning och kläder och orsakar skada hänger Inhamin kvar och suger i sig offrets blod. Den kan slitas bort, men på motståndsslaget räknas dess styrka då som det tredubbla, och offret tar 1 poäng Trauma, Smärta och Blödningstakt i skada. Så länge Inhamin håller kvar bettet får offret 1 poäng Blodförlust varje runda. Giftet i dess tänder ger dessutom 1T6 poäng långtidsutmattning, som fås i en takt av en poäng per runda. Inhamis entoniga sång är mycket vacker, och intelligenta varelser som hör en grupp Inhami sjunga måste slå ett lätt (Ob2T6) slag mot Viljestyrka för att inte söka sig närmare sångens källa.

* Inhami kan flyga upp till 5 gånger (x5) sin förflyttning.

Färdigheter: Alstra <Aspekt> 10, Alstra Nekrotropi 13, Besvärjelse 12, Fingerfärdighet 9, Flyga 15, Gömma 12, Klättra 14, Jakt 10, Magiförnimmelse 14 (Biotropi), Sjunga 15, Smyga 14, Speja 12, Stridsvana 10, Transformering 8, Undvika 16, Övertala 14

Besvärjelser: Varierar. Vanligtvis åtminstone Nanórgonas blödande förbannelse (Se De tusen blödande såren på sidan 208 i regelboken), Nanórgonas krossande hand (sidan 213), Det ruttnade köttet (Se Putrefaktisk metamorfos på sidan 214) och Jaktens slut (Se Sarinas övermäktiga trötthet på sidan 215).

Språk: Vanligtvis Mûhadinska och något Eumoiskt språk, nivå 13. Somliga Inhami behärskar gamla språk från Edron och Akpilos.