En errata är en lista på rättningar av sådant som är fel. En korrata är således en rättningar på sådana saker som är rätt enligt regelboken som borde vara fel enligt drängarna. Egentligen skulle man kunna kalla det husregler, men då låter det inte som om vi är tillräckligt övertygade om att vi tycker NeoGames ska ta tag i saken och fixa det här grejerna till en senare utgåva av Eon.
Det här tycks vara en liten regelbugg, men faktum är att det inte finns det minsta hinder för att regelrätt designera till exempel en människas hjälm eller huvud som mål för effektens verkan. Konsekvensen skulle då vara att ett buret föremål defacto förvandlas till en splittergranat. Då vi inte gillar tanken på att rationalisera bort användandet av rustningar på Mundana, föreslår vi istället att den magiska effekten skapar en explosion på utvald punkt. Punkten måste givetvis vara förnimbar av magikern som väver effekten.
Stickskada beräknas som huggskada, dvs STY+RÖR/2 sätts in på tabellen. Allt för att en Gûrd med dolk plötsligt inte ska bli farligare än en Trukh med yxa.
Gäller enbart vapenfärdigheter, och inte stridskonster. Tabellen ändras.
| 0-17 | 0 |
| 18-20 | +2 |
| 21-23 | +Ob1T6 |
| 24+ | +Ob1T6+2 |
Detta gör den mer kompatibel med stridskonsterna; tränat, avancerat och mästaranfall blir helt enkelt genvägar till samma bonus. Man kan alltså inte tillgodoräkna sig bägge.
STYK verkar inte alltid ta hänsyn vapnets storlek och vikt. Märkligt nog är en hammare mycket mer lätthanterlig än en yxa av samma storlek. Det samma gäller Melorsvärdet som är märkligt svårhanterligt jämfört med slagsvärdet trots marginella skillnader i storlek och vikt.
STYK ändras till 8.
STYK ändras till 9.
STYK ändras till 7.
STYK ändras till 8.
STYK ändras till 18.
Att ett Cinneach skulle ha samma vapendata som ett Carwelan trots deras väldigt olika form är rätt löjligt egentligen.
Följande data för Cinneachsvärdet ändras:
Huggskadan blir H+Ob3T6+1 och stickskadan S+Ob1T6. Övriga värden är oförändrade.
Calanasvärdet gör väldigt mycket huggskada för att vara ett så pass lätt svärd avvägt för stick. En rimligare huggskada är H+Ob1T6+2. Övriga värden är oförändrade.
Qumo och Qumo-An är två fruktansvärt tunga svärd utan att de för den skull ge särskilt mycket skada. Vikterna kan med gott samvete sänkas samtidigt som skadevärdena ökas en smula.
Qumo: Huggskadan blir H+Ob1T6, stickskadan S+Ob2T6 och vikten blir 1,1 kg. Övriga värden är oförändrade.
Qumo-An: Huggskadan blir H+Ob2T6 och vikten blir 1,4 kg. Övriga värden är oförändrade.
Lyfalisvärd gör märkligt lite skada om man jämför med vad andra svärd gör om man tillverkar dem på samma sätt. Följande data bör ändras:
Huggskadan blir H+Ob4T6 och stickskadan S+Ob2T6. Övriga värden är oförändrade.
Böjda klingor ger -2 i stickskada snarare än -1 i krosskada.
Denna ändring gör att det hela blir mer kompatibelt med redan beskrivna vapen (alla sablar har sämre stickskada i vapentabellerna), dessutom är det mer logiskt, eftersom en rak klinga är effektivare för stötar.
Klingor i Siluna behandlas lite annorlunda än de i andra metaller, då dess kärna i alvglas ger den särskilda egenskaper.
Höghärdade klingor i siluna får enbart sin skadeverkan ökad med +1, då de normalt sett redan är tämligen höghärdade. Seghärdade klingor i siluna får inte sin skadeverkan minskad, då det är alvglaset som görs segare, och inte silunan i eggen. Prismodifikationen blir dock x3 på grund av de dyra alkemiska preparat som behövs.
Trästaven får STYK ändrat till 7.
Ryttarglavens illustration i Vapenmästaren är inkonsekvent om man ser till dess angivna längd. Då det bör vara längre än ett slagssvärd, ändras vapnets längd till 150 cm. Därmed får ryttarglaven följande mer rimliga värden:
Huggskadan blir H+2T6+3, krosskadan blir K+2, stickskadan blir S+2T6+2, styrkekravet blir 7, fattning 2H, BRYT blir 10, och SI blir 4/3.
Stångvapen gör löjligt lite skada jämfört med klubbor och yxor. Öka därför skadeverkan med +Ob1T6 för de skadetyper som med sunt förnuft kan anses tillåta huggande rörelser (t.ex. hugg och kross för pålyxa, hugg och stick för hillebard).
Ringbrynjor i Eon är ungefär lika resistenta mot stickskador som en genomsnittlig pappersnäsduk, trots att brynjor historiskt sett gav ett utmärkt skydd mod sådana skador. Därför föreslår vi att pansarvärdet mot stick ökas till 6 för vanlig ringbrynja, 4 för Thabrinkk och 8 för tät ringbrynja och somdia ringbrynja.
Plåtrustning är lite i det tyngsta laget om man ser till historiska motsvarigheter. Vårt förslag är att minska grundvikten för pansartypen plåt till 0,5 kg, tjockplåt till 1,05 kg och tunnplåt till 0,4 kg. Somdiaplåt är såpass mycket starkare än vanlig plåt att det rimligtvis också kan vara tyngre.
För snabb beräkning av modifierad vikt på hela rustningsdelar i plåt, multiplicera vikten med 5/6 (6/7 om vaddering ingår). Detta bör ge ungefär korrekta resultat även för tunn- och tjockplåt.